Up in the sky!
Kändes så roligt att vara tillbaka i Auckland igen, var ju den allra första "långresan" jag och Elli gjorde tillsammans här i Nya Zeeland. På ett vis var det precis likadant som förra gången, lika mycket spännande och roliga saker att göra, lika mycket hålligång på gatorna, lika levande som förra gången. Men på ett vis kändes det ändå helt annorlunda, tror det beror på att vi har varit här längre nu, det känns inte lika läskigt att köra i stadstrafik med fyra filer åt samma håll, det känns inte lika svårt att hitta saker att göra, det är inte lika svårt att bara vara. Det känns skönt, att vi inte längre är "nya" här, att det känns om att vi varit i Ny Zeeland mycket längre än vad vi faktiskt har.
Kom fram till att jag nu varit här i tre månader, en fjärdedel av mitt år. Helt sjukt vad fort tiden går!
Men i alla fall, Auckland. Det började med att jag hämtade upp tjejerna (min bil var störst så vi valde att ta den) och sedan begav vi oss iväg! Var lite nervös eftersom att på förra resan till Auckland så blev vi ju påkörda vid ett stoppljus, som tur var blev det inte likadant denna gången;)
Tog lite längre tid än väntat att komma dit, men tillslut så var vi där och vi lämnade av Sophie och Martina som skulle vidare till en ö utanför Auckland. Efter att vi lämnat av dom så letade vi i all evighet efter en parkeringsplats, för att sedan gå till vårt hostel.
Eftersom vi kommit fram så pass sent och jag hade fått huvudvärk så bestämde jag och Johanna oss för att bara stanna på vårt hostel, medans Elli mötte upp en annan tjej för att gå ut.
Sedan blev det lördag och jisses vilken rolig dag det blev. Vi började med att gå runt och shoppa (upp alla våra pengar tydligen), köpte oss en supergod frozen yoghurt med massa gottigottgott på och sedan gick jag och Elli (Johanna fortsatte shoppa) till Skytower. Vi hade nämligen bokat in oss för att göra en SkyWalk!
Efter att ha checkat in oss och betalat och allt så fick vi dra på oss våra orangea, fina dräkter som fick oss att se ut som att vi antingen skulle i fängelset eller plocka upp sopor. Har fortfarande inte bestämt mig för vad..
Efter att ha knölat in oss i dräkterna och fått på oss alla säkerhetsanordningar (så att vi inte skulle dö där uppe), så fick vi följa med oss guide upp till plattformen där vi skulle gör vår SkyWalk.
Så där befann vi oss, 192 meter ovanför marken och fastspända med såna där gummirep. Vi fick gå runt på plattformen och göra lite olika uppdrag såsom att luta oss över kanten och bara ha hälarna mot plattformen, med utsträckta armar. Väldigt häftig upplevelse!
Efter vår SkyWalk så mötte vi upp Johanna och gick och köpte pizza som vi sedan år uppe på "taket" på vårt hostel. Tidigare under dagen hade vi passerat en attraktion som hette SkyScreamer. Första tanke var att aldrig i livet att jag gör detta (ni som känner mig vet ju att jag inte så förtjust i saker där man snurrar för mycket, hänger upp och ner och sånt), men vid närmare eftertanke så blev jag bara mer och mer sugen på det. Det hela slutade med att det var jag som övertalade Elli till att göra det med mig. Sagt och gjort så gick vi dit kanske någon timme efter vi ätit. Vi både försökte hålla minen när vi blev fastspända i "korgen", men kan ju säga att vi bägge var rätt nervösa, det såg ju rätt läskigt ut.. Inte bättre blev det ju av att när vi frågar tjejen som spänner fast oss om vad hon tycker om detta, och hon svarar att det är jätteläskigt och att hon är jätterädd när hon åker den... Men äh, har vi redan hängt o dinglat över kanten nästan 200 meter upp i luften så borde vi ju klara detta tänkte jag.
Sviiiish sa det bara och på kanske en-två sekunder så hade vi flygit upp i luften kanske 150 meter upp, och vi snurrar runt, flyger neråt igen men denna gång upp och ner, flyger upp igen, snurrar runt mer, flyger ner och upp i olika vinklar, och det gick fort. Skrek mig hes på det här, men fytusan vad roligt det var!
Efter det här kände jag mig så himla stolt över att jag faktiskt gjorde det, jag som inte ens vågar åka kanonen på Liseberg.
Resten av kvällen spenderade vi med att ta massa roliga kort uppe på takvåningen, förfesta lite och bara ha kul. Jag och Elli gick även ut ett tag, men var inte alls lika kul som förra gången vi var i Auckland, så vi tappade ganska snabbt humöret för att gå ut. På väg hem till vårt hostel igen så upptäcker vi att det är stora blodpölar på marken och även en tand(!) där i. Undrar självklart vad som hänt och helt plötsligt ser vi massa killar som springer för livet, kort efter kommer ännu fler poliser som jagar dom. Tja, man märker ju ganska snabbt när man lämnat Cambridge i alla fall... Händer ju alltid nånting i storstäderna...
Men ja, vi kom hem helskinnade till vårt hostel och gick till sängs.
Dagen efter var det lite halvkasst väder med regn och moln, så vi shoppade lite till, gick bland annat till en butik som säljer svensk godis/mat, köpte kanske fem-sex saker och herregud vad dyrt det var! Allting kostar kanske 3 gånger mer än hemma... Men eftersom vi gått hela vägen dit så kunde jag ju inte låta bli att köpa ändå. Kommer dock inte handla där någon mer gång med tanke på hur dyrt det var, får väl be min kära familj att skicka över lite Marabou o.dy ibland;)
Vi tog även en tripp till Kelly Tarltons Akvarium för att titta på pingviner, fiskar, hajar och liknande. Pingvinerna är ju hur söta som helst! fick mig en liten kompis där, säker på att han ville följa med mig hem...
Middag lite senare och sen var det dags för hemfärd igen!
Kort och gott, Auckland är kanon, man får lite av allt när man är där. Alltid nånting som pågår, om det så är gatumusikanter, akrobater eller slagsmål, alltid nånting som händer;)
Som vanligt tänkte jag att ni ska få se lite bilder från min helg, hope you like it!
Vårt härliga gäng vi gjorde SkyWalken med
SkyScreamer
We did it!:D
Fin stavning på våra kvitton, Yohana, Luise och Eli
Som sagt, vi hade kul där uppe;)
Elli och Johanna med SkyTower i bakgrunden
Vår skjuts till akvariumet;)
Min kompis!
Mumma!
Puss & kram!
Black water rafting i Waitomo Caves!
Hur som helst var min poäng att jag verkligen älskar det här landet för att jag får uppleva så himla mycket jag aldrig kunnat drömma om. Till exempel, om någon för ca ett halvår sedan hade sagt att "Louise, en dag kommer du att glida runt I en underjordisk grotta, ca 60-100 meter under marken, hoppa från små vattenfall och leta din väg ut ur grottan endast genom att följa Glow Worms som du ser ovanför dig", då hade jag antagligen trott att denna personen hade en skruv lös. Men nu sitter jag här, med ett leende på läpparna och kan säga att jag faktiskt gjort allt det där.
I söndags åkte jag, Sophie, Martina och Elli till Waitomo Caves för att göra något som kallas för Black Labyrinth. Vi fick åla oss in i de redan blöta våtdräkterna, dra på oss vattenkängorna, en hjälm på huvudet och sedan allas vår favorit - gummiringen. Utan denna gummiring så hade vi aldrig ens fått "gå" in i grottan, livsnödvändigt att ha den där inne!!
Efter att vår guide har gått igenom alla (också livsnödvändiga) regler och instruktioner så fick vi öva på att hoppa baklänges med ringen ner i vattnet, eftersom det var så vi skulle göra vid vattenfallen sen.
Tyvärr så kan jag inte skryta alltför mycket om vattenfallen eftersom dom var väldigt små, men i alla fall, hur många har fått hoppa baklänges ner för ett vattenfall? I en grotta? Inte supermånga skulle jag gissa på!;)
Hela turen runt inuti grottan var väl på ungefär tre timmar och när vi sedan kom ut levande så firade vi alla genom att äta varm soppa och bagel som vi bjöds på:)
Detta var en så himla häftig upplevelse! När man väl var där nere så var det lite småläskigt stundvis, men det glömde man snabbt bort när man fick se så mycket vackra och häftiga saker!
Här får ni lite bilder från vårt äventyr!:)
Hela gänget som gjorde detta med oss
Gummiringen på sin rätta plats!;)
Cheers!
Evakuering, halv hjärtattack och en näst intill stendöd bil mitt ute i ingenstans
Bäst att ta det från början. Det var äntligen fredag och denna helgen hade vi bestämt oss för att åka (hela vägen) till New Plymouth. För en gångs skull så var det jag som skulle köra:) Antagligen det längsta jag kört sen jag tog körkort.. Tror det blev runt 700 km eller något, men det var kul att få köra lite med eftersom det alltid är Elli som kör annars:) Som vanligt har vi alltid kul när vi är på roadtrip och det händer alltid något som vi inte riktigt räknat med. Självklart stannar vi ju lite överallt för att ta både fina bilder på naturen men även flummiga bilder på oss. Bilisterna som körde förbi oss när vi var vid stranden undrade nog var det var för några tokstollar som stod och dansade som en indian framför havet... Kul hade vi i alla fall! Detta var ett av våra första stopp, en väldigt vacker, svart strand, med lite klippor runt och annat intressant. Stannade ett tag och bara njöt av lukten, lugnet och naturen. I alla fall så fortsätte vi vår lilla roadtrip och någonstans på väg mot new Plymouth så upptäcker vi att hela vägen är full av kossor. Inte bara en eller två, utan en hel hjord med kanske tjugo kossor! Vi blev så fulla i skratt så vi var självklart tvungna att ta lite kort på detta trevliga möte på vägen. Dom traskade runt i sin egna lilla takt och där stod vi och väntade. När dom gick förbi bilen så kändes det som att dom tittade lite väl mycket på oss, kanske var det för att vi spelade julmusik (radion funkade inte), eller så var det för att dom tyckte att vi stod i vägen.. Hur som helst så kom vi i alla fall därifrån efter ett tag, och lite senare så upptäcker vi en skylt som ska leda mot ett vattenfall som lät häftigt. Vi bestämde oss för att köra ditåt och vägen dit visade sig vara en riktig mardröm. Har nog aldrig sett en sämre väg och då har vi ändå kört omkring lite överallt här på NZ. Det var kringelikrokar, hål, grusväg, berg med fallande stenar, vägar som är så smala att man inte kan mötas (vilket jag självklart fick hela tiden, mötande bilar). Vad som inte gjorde det bättre var att en bit ner för denna hemska väg så lyser varningslampan för dåligt med bensin upp. Vi tänkte att det borde vara okej eftersom det skulle vara max 30 km till vattenfallet, så vi körde vidare... Efter ca 50 km senare kom vi äntligen fram till parkeringen vid vattenfallet och det är STÄNGT. Idioterna har stängt av alla vägar som leder till vattenfallet för att det gick över privatland och tydligen hade dom någon lammvallning den här tiden på året. Kan ju säga att det slank ur ett par antal fula ord ur våra munnar, så om vi kämpat för att komma dit. Knappt någon bensin kvar i tanken och nu var det alltså dags att ta sig UPP för samma väg igen. Uppförsbacke, kass väg och ingen bensin. Kalas tänkte vi... Det enda positiva med att vi körde ner för den vägen var att vi i alla fall såg två fria papegojor, dom var jättesöta! Vet inte hur, men vi lyckades ta oss upp utan att bilen dog och började köra mot vägen till New Plymouth igen i förhoppning att snart stöta på en bensinmack. Tji fick vi. Nya Zeeland är tydligen inga stora fan av att ha bensinmackar lite överallt... Efter x antal kilometer (väldigt lång tid) så lyckas vi tillslut hitta en station och kunde fylla på bilen! Vi kom fram till New Plymouth, käkade lite och gick runt på stan.
På kvällen så gick vi längst stranden och såg en av de vackraste solnedgångar jag någonsin sett! Helt otroligt hur det kan se ut! Vi kikade runt på lite andra fina ställen i staden och gick tillbaka till vårt hostel. Vi hade tur som fick ett annat rum tillslut, för rummet vi skulle bo i såg ut som en svinstia tack vare några franska idioter som tydligen inte lärt sig att man inte lägger sin skit överallt... Slutade med att vi fick ett eget rum med eget badrum och allt, riktigt mysigt. När det väl var dags att sova efter lite tjejprat och vin på balkogen, så blev det inte riktigt som vi tänkt oss. Helt plötsligt så börjar det tjuta i taket och inte ett litet pip, nu pratar vi om blödande-öron-högt tjut. Yrvakna så fattar vi ingenting vad som händer och öppnar dörren för att se vad som pågår. Ägarna säger åt oss att gå tillbaka till våra rum, vilket vi gjorde. Strax efter så sätter det igång igen för att sedan tysta några minuter efter. Detta hände om och om igen, vilket gjorde det otroligt svårt att somna. Efter några timmar så börjar det tjuta igen, men denna gång ett annat tjut och sedan kommer det upp en röst i högtalarna som säger något i stil med "Evacuate immediately! Please go to the nearest exit. Evacuate immediately!" Man blir ju ganska nervös att kanske brinner på riktigt så var bara att rusa ut, utan skor och utan BH (hade jackan över, vill ju inte blotta mig totalt). Så där stod vi mitt på gatan, ca tjugo personer från vårt hostel klockan tre på natten och ser ut som små troll allihopa. Personerna som kom ut från krogen bredvid tyckte naturligtvis att detta var väldigt underhållande... Efter kanske en kvart-tjugo minuter senare får vi gå tillbaka igen men alarmet gick igång hela tiden i ett par sekunder innan någon hann stänga av det... Så blev väl kanske två timmars sömn eller så den natten...
Dagen efter var det dags att åka runt och kolla lite andra sevärdheter i närheten, vi var bland annat i en fin park som även hade ett litet gratis zoo, vi såg en vacker bro och sedan åkte vi till ett ställe där man kan se Mount Taranaki väldigt bra. Tog även en av promenaderna i närheten där man befinner sig väldigt högt upp över marken och kan se berget ännu bättre. Supermysigt! Vad som inte var lika mysigt var när vi trodde att vi skulle dö... Sitter i bilen och kollar på kartan om vart vi ska åka och helt plötsligt så kommer det någon och slår på framrutan med något svart, sen häller han någon konstig vätska över hela rutan och min första tanke var att han häller tändvätska på bilen och nu ska elda upp oss... halv hjärtattack där ska jag säga.. Visar sig sen att han TVÄTTAR vår ruta utan att vi ens bett honom och sedan förväntar sig att få betalt för det. Som att vi tänker betala någon som halv skrämt ihjäl oss? Dessutom hade vi inga cash på oss så kunde inte ge honom något ändå. Sur och muttrande försvinner han därifrån och ger oss en konstig blick.. Vi bestämde oss för att dra oss vidare någon annanstans, för att hitta lite bättre platser. När klockan slog sex och regnet kom så bestämde vi oss för att börja dra oss hem eftersom det ändå tar tre timmar minst. Självklart glömmer vi ju bort att Nya Zeeland inte är några fans av bensinmackar så hamnade vi i samma sits igen, denna gången ännu värre.. Bensinlampan lyser och vi tänker att det borde ju komma en bensinstation inom de närmsta 60 kilometrarna eller så, för då borde vi klara oss. Tji fick vi igen. Vi kör på och på och ingenstans dyker det upp en mack. Inte blir det bättre av att regnet bara smattrar ner och det är otroligt mörkt ute och Elli börjar berätta skräckhistorier om saker som hänt när tjejer blivit fast med bilen mitt ute i ingenstans... Efter kanske 60 kilometer får vi syn på en skylt för en bensinstationen, vi andas ut och tänker att halleluja vi är räddare. Men nej, den är självklart stängd... Ett halvt nervsammanbrott senare så fick jag fortsätta köra och ser hur pilen sjunker UNDER det lägsta strecket, jag känner hur gaspedalen inte riktigt vill funka och hur bilen sakta men säkert håller på och dör.. Jag kör och kör och kör och bara hoppas att bilen inte ska dö där, mitt ute i ingenstans, med alla potentiella seriemördare som kanske eller kanske inte existerar i skogarna. Efter kanske 80-90km senare så får vi tillslut tag på en bensinstation. Vi var så lyckliga så vi festade med att äta våra lollipopkakor på vägen hem.
När jag läser det här nu så låter det faktiskt väldigt tråkigt, tvivlar på att någon orkar läsa alltihopa.. Men faktum var att det faktiskt var en väldigt spännande resa trots allt och detta bevisar ju bara en gång för alla att vi faktiskt klarar allt, eller hur?;)
Tänkte jag slänger in ett par bilder med för att liva upp detta trista inlägg! :)
Black beach
Three sisters
Brooklands park & Zoo
Look at those Eyes...
Mt Taranaki
Bilder från Rotorua helgen!
Bild med en av deras "warrior" från showen:)
Maorifolkets badrum
Geysers
En annan geyser
Elli vid Champagne Pool
Tror denna var kallad Devils bath
Mudpool
Kulturella äventyr, Zorbing och svar på en föralltid olöst gåta!
Oj oj oj, har visst varit lite dålig på att uppdatera... Har helt glömt bort det! Så ja, nu är det dags för det!:)
Måste bara försöka komma ihåg vad som hänt sen sist... Förra helgen i alla fall, spenderade jag och Elli I härliga Rotorua!:)
Vi åkte dit på fredagskvällen och började med att försöka få tag på ett hostel som inte redan stängt.. Efter att ha irrat runt ett bra tag så fann vi det tillslut! Vi blev tilldelade varsin säng i ett åttabäddsrum, vilket första kvällen kändes lite awkward eftersom knappt någon i rummet pratade med oss, vi fick bara "who-the-hell-are-they?" blicken...
Eftersom vi två har väldigt svårt vid att bara sitta och göra ingenting, så bestämde vi oss för att gå och mysa på balkongen med lite vin, himla trevligt! Särskilt när man hör livemusiken från en av klubbarna i närheten.
Morgonen efter så kändes det som att det var ungefär tjugo jordbävningar i rummet när alla backpackers skulle upp för att checka ut och packa sina väskor och allt sånt där.. Blev alltså inte mycket sömn den natten...
Efter att ha gjort oss iordning så traskade vi iväg mot marknaden som ägde rum i någon park, tänkte köpa oss lite mummsig frukost. Väl där så kommer vi på att ingen av oss har kontanter på oss, så det var bara att traska tillbaka in mot stan och plocka ut pengar, och sedan tillbaka till marknaden igen. Eller ja, vi tog bilen tillbaka sen;)
Efter att ha myst på marknaden och fått lite mat i magen, så bestämde vi oss för att köra till dagens första utflykt, en Maorivillage som befinner sig på ett aktivt vulkanområde. Vilket betyder att det är kraters och varma källor under marken och under deras hus. Detta i sin tur leder till att deras hus närsom helst kan kollapsa. Vi såg flera byggnader, pooler och andra viktiga saker för dem som blivit förstörda av allt som sker under jorden, och som tillslut letar sig upp mot golven och kan förstöra vadsom helst... Jag och Elli valde att ta den guidade turen- vilket ingen annan gjorde. Det slutade med att vi fick lite specialbehandling eftersom det bara var vi. Fick höra massa om hur deras liv är, deras rutiner, vad de tror på och såvidare, riktigt intressant! De bland annat lagar maten under jorden så att sulphuren kokar det. Sulphur är det som kommer från alla kratrar och kokande pooler. Vi skulle även bjudas på en klassisk Maorishow, med dans och sång från deras traditioner. Självklart stötte vi på de manliga dansarna på vägen till showen och vår guide kände givetvis dem och skulle presentera oss för dem. Detta ledde till många olika miner, handvinkningar, blinkningar osv till oss under och efter showen.. Tur bara dom inte drog oss upp för att dansa med dom.. Det hade blivit... Pinsamt.. Hur som helst, så var hela denna Maori-upplevelsen riktigt cool!!
Efter att ha varit där ett par timmar drog vi oss vidare för att göra vår ZORB-tur. Zorb är som en stor gummiboll du kryper in i och sen ska du rulla runt i den nerför olika backar. Så himla kul!!!! Vet inte ens hur jag ska förklara hur det var, men om du någonsin befinner dig i NZ, gör en ZORB tur!:D
Efter ZORBEN så var vi lite blöta så åkte tillbaka till vårt hostel för att duscha och fräscha till oss innan vår planerade utgång. Sociala små fjärilar som vi är så lärde vi känna våra nya roomates samt en annan tjej på samma hostel, så slutade med att vi både förfestade, gick ut på krogen och efterfestade ihop. Supertrevligt!
Sedan var det dags för söndag... Försov oss lite så blev lite stressigt med tanke på att man var tvungen att checka ut vid tio.. Åt därför vår frukost i bilen på väg till Thermal Valley Park eller vad den hette (har så fruktansvärt dåligt minne, men det vet ni ju redan). Där kunde man i alla fall se allt ifrån sprutande gejsrar till olika kratrar till urhäftiga pooler och grottor. Allt kokar givetsvis. Såg även lite mudpools! Det låter kanske inte så tufft med kokande gyttja.. Men det är det.. Lovar... ;)
Ber om ursäkt för detta långa och antagligen väldigt långa inlägg, men jag är trött. Klockan är snart tolv och jag ska upp tidigt imorgon för att åka till New Playmouth, så behöver lite sömn!:) Bilder på dessa spännande saker jag gjort kommer komma upp så snart jag har tid, tålamod vänner!
Åhh förresten, höll ju på att glömma. Jag och Elli har svaret på den största gåta som någonsin funnits på denna jord. Den frågan som alla någon gång har ställt i sitt liv.
Finns tomten? Isåfall vart?
Svaret är JA. WE FOUND HIM! Hittade även hans renar.. På riktigt.. Så ja, svaret är att tomten finns och svaret på vart han finns är väl ganska självklart. Han finns här, i paradiset. Nya Zeeland.
